Dikt av Nils Ferlin.

JAG SÅG DU FÖRSTOD

Det var få människor som såg

att mina ögon var sorgsna

ty jag skrattade mycket.

Du märkte det

och du frågade ofta varför.
Då skrattade jag

- återigen,

och kanhända jag sa

att allas ögon kan väl inte vara

så glada som dina.

Men jag lyckades aldrig narra dej

och jag såg du förstod

eller anade

att vi inte skulle vara tillsammans

- tillnärmelsevis så där länge

som visorna och vi själva ordat om.

Förstår du?

Jag förstår att det är svårt att förstå

hur jag mår, ibland

har jag svårt att förstå själv.

Ordlöst.

Ibland hittar jag inga ord...

Bara vara.

I bland vill man bara vara.....

Jag är här!

Hej!

Jag är här någonstans,

livet känns rörigt

ibland

är

allting bra.